Som ett led i arbetet för ökad svensk självförsörjning av nötkött har ICA och KLS lanserat projektet Svensk Nötvision. Nyligen levererades den allra första "Framtidskvigan Julia" till sin nya gård.
Svensk nötköttsproduktion ska leva upp till lagstiftning som är världsledande gällande hållbarhet. Svenska djur föds upp med strikta krav på djuromsorg, låg antibiotikaanvändning och till stor del med inhemskt foder. Betesdjuren bidrar dessutom till ett öppet landskap och bevarad biologisk mångfald, värden som är svåra att ersätta. Svenska kunder uppskattar det svenska köttets mervärden men under hela 2025 har Sverige brottats med en påtaglig brist på nötkött, en situation som väntas hålla i sig under 2026.
Det var denna utmaning som fick KLS att kontakta ICA sommaren 2025 med ett förslag om ett gemensamt investeringsprojekt. Resultatet är Svensk Nötvision, ett flerårigt initiativ (med årlig utvärdering) som startade i december 2025. Målet är att varje år sponsra hundra svenska dikoproducenter med en kviga och professionell rådgivning från Gård & Djurhälsan. ICA investerar tre miljoner kronor per år i projektet, vars tre huvudsakliga syften är stärkt självförsörjningsgrad, ökad ätkvalitet och mer hållbar produktion.
En kylig januariförmiddag anlände den första Framtidskvigan Julia, en brunvit Hereford, till Almvik gård i skånska Everöd. Mottagandet från de 43 befintliga dikorna var nyfiket snarare än välkomnande till en början, men efter lite stångande och buffande fann sig nykomlingen snabbt tillrätta vid foderhäcken.
Gårdens ägare, Fredrik Paridon, är ingen bondson. Hans väg in i lantbruket började 2017 med en oväntad bröllopspresent.
– Det hela startade med att jag och frun fick två mjölkkor i bröllopspresent på pin kiv av våra kompisar. De hade nog inte räknat med att min fru skulle bli jätteglad. Det dröjde inte många veckor innan vi köpte fler kor, men då bestämde vi oss för Hereford som är en väldigt lugn ras som passar oss. Det var 2017 och sedan dess har vi behållit alla kvigkalvar och byggt vidare på dem, säger han.
I dag driver Fredrik en köttproduktion med totalt 104 djur. Till årets säsong har han utökat till 44 kalvande dikor, jämfört med 27 föregående år.
Fredrik hittade Svensk Nötvision via ett inlägg på Facebook och kände direkt att han passade in bland de tänkta deltagarna – producenter med vilja att växa, intresse för ny teknik och fokus på djurhälsa och hållbarhet.
– Jag kontaktade min inköpare som rekommenderade mig att söka. Jag trivs bra med KLS, jag har alltid kunnat ställa frågor och få hjälp och det är värt mycket för mig som inte har någon lantbruksbakgrund. Förutom Julia-kvigan så ser jag fram emot rådgivningen från Gård & Djurhälsan. Det ska bli spännande att se hur jag kan utveckla min produktion.
Genetik och avelsarbete är ett annat område Fredrik brinner för. Han arbetar uteslutande med stambokförda tjurar och prioriterar lätta kalvningar och lugna moderdjur – kor som inte blir aggressiva mot skötaren ens när de har kalv.
Hållbarhet genomsyrar hela verksamheten. Naturbete är en självklarhet, och Fredrik ser fram emot att ta del av klimatberäkningar för att kunna följa och förbättra gårdens klimatpåverkan.
– Det kommer vara ett värdefullt verktyg för att utveckla produktionen, säger han.
Fredrik ser Svensk Nötvision som mer än ett ekonomiskt tillskott – han hoppas att projektet skapar ett nätverk där producenter delar erfarenheter och hjälps åt att lyfta branschen.
– Vi har mycket att lära av varandra, vi behöver hämta upp vår lönsamhet som bransch och föryngra yrkeskåren. Jag hoppas att vi får en produktion som funkar i längden, mitt eget mål är att dubblera min produktion.
Och projektet har redan gett resultat: Fredrik köpte en dräktig kviga, vilket innebär att den första Juliakalven väntas redan i vår.