Antibiotika är en av vår tids mest effektiva lösningar på flera sjukdomar som historiskt legat bakom många dödsfall. Vi är dessutom beroende av antibiotika i samband med olika typer av behandlingar och operationer som innebär en ökad infektionsrisk. Samtidigt har resistensen, det vill säga motståndskraften, hos flera bakterier ökat vilket hotar behandlingen av vissa allvarliga infektioner.
Enligt Annika Svedberg är det viktigt att ta antibiotika som en läkare har ordinerat, men också att fullfölja hela behandlingen.
– Felaktig användning av antibiotika är en bakomliggande orsak till att resistensen ökar. Till exempel att man inte fullföljer en kur vilket ökar risken för att infektionen kommer tillbaka och behöver behandlas igen, säger Annika Svedberg.
Ett annat exempel är om man har kvar antibiotika från en tidigare kur och på egen hand behandlar nya symtom.
– Du behöver alltid söka vård om du får nya infektioner som eventuellt behöver behandlas. Olika typer av antibiotika behandlar nämligen olika infektioner, så att använda antibiotika från en tidigare kur ökar både risken för utebliven effekt och utvecklad resistens, säger Annika Svedberg.
Låg kunskap om interaktioner
Undersökningen visar också att många antibiotikakonsumenter har liten kunskap om hur effekten av läkemedlet kan påverkas av kosttillskott (73 procent), andra läkemedel (63 procent) och olika livsmedel eller drycker (62 procent).
– Tillskott med järn, magnesium och kalcium krockar med flera typer av antibiotika och kan orsaka biverkningar om de konsumeras samtidigt. Även kalciumrika livsmedel som mjölk kan försvaga effekten hos vissa sorter antibiotika. Rådfråga gärna på apoteken eller din läkare om du är osäker, säger Annika Svedberg.
Om antibiotikaresistens
Det finns flera orsaker till att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, utöver felaktig läkemedelsanvändning. Till exempel att man sätter in antibiotika i onödan vid exempelvis vanliga virusinfektioner eller att fel slags antibiotika skrivs ut. Risken för detta är dock betydligt lägre i Sverige jämfört med de flesta andra länder i världen. Detta då Sverige har restriktiva riktlinjer vad gäller förskrivning av antibiotika, samt tydliga behandlingsrekommendationer och uppföljningar. Antibiotika används också regelmässigt inom viss djuruppfödning vilket kan resultera i att resistenta bakterier sprids till människor via djur och livsmedel. Ytterligare en orsak till resistensutvecklingen är att rester av antibiotika sprids ut i miljön via avloppsvatten, till exempel vid produktion av läkemedel.
Undersökningens resultat i korthet
- 33 procent av svenskarna har konsumerat antibiotika under de senaste tre åren.
- 11 procent av de som har konsumerat antibiotika har också undvikit att konsumera det på grund av oro för resistens.
- 63 procent av de som har konsumerat antibiotika har liten kunskap om hur effekten av antibiotika kan påverkas av andra läkemedel.
- 73 procent av de som har konsumerat antibiotika har liten kunskap om hur effekten av antibiotika kan påverkas av kosttillskott.
- 62 procent av de som har konsumerat antibiotika har liten kunskap om hur effekten av antibiotika kan påverkas av olika livsmedel och drycker.
Om undersökningen
Undersökningen har genomförts av Verian på uppdrag av Apotek Hjärtat. Den bygger på 4 213 intervjuer bland den svenska allmänheten 18–84 år. Datainsamlingen genomfördes i den slumpmässigt rekryterade Sifopanelen under perioden 5 - 20 januari 2026.
För mer information
ICA Gruppens presstjänst
Telefon: +46 (0)10 422 52 52
E-post: press@ica.se
Med över 400 apotek runt om i landet, en stadigt växande e-handel och en omsättning på cirka 22 miljarder kronor är Apotek Hjärtat Sveriges ledande apotekskedja. Apotek Hjärtat vill ge varje kund bättre hälsa och större välbefinnande genom ett personligt bemötande, ett brett sortiment och relevanta hälsotjänster. Apotek Hjärtat är en del av ICA Gruppen.